BBC-serien Frozen planet tar tittarna med på den optimala polarexpeditionen till både Arktis och Antarktis. Serien ger tittarna en chans att se saker som man aldrig sett tidigare och som man kanske aldrig kan få se igen. Serien i sju avsnitt visas på SVT 2 söndagarna 2 januari – 5 februari. Repriser i Kunskapskanalen. Även på SVT Play. Läs den svenske presentatören Henrik Ekmans syn på frågan om fusk eller inte i dokumentärfilmer.

rn

Ett fynd av Antarktis äldsta valfossil visar hur snabbt valarna spred sig över jordens hav för ca 50 miljoner år sedan. Ett käkben med en karakteristiskt taggig valtand gjorde att Naturhistoriska riksmuseets forskare genast kände igen fossilet.
Det var på Seymor Island som forskarna hittade fossilet av en valkäke från Archaeoceti (gruppen “forntida valar”). Forskarna, Claudia Tambussi och Marcelo Reguero från Museo de La Plata (Argentina) och Thomas Mörs och Jonas Hagström från Naturhistoriska riksmuseet, hackade loss bitar i fyndplatsens berggrund som de visste var ca 49 miljoner år gammal och blev mycket förvånade när de hittade valtanden och halva underkäken.
Detta är det äldsta fyndet av en havslevande val i kallare vatten och visar hur framgångsrikt valen anpassade sig till ett liv i alla hav på jorden.
Läs pressmeddelandet från Naturhistoriska riksmuseet
Läs mer om expeditionen till Seymour Island

Just nu befinner sig två svenska forskare från Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna på den norska forskningsstationen Troll i Antarktis. De ska under tre månader arbeta inom det atmosfärfysiska projektet MARA (Moveable Atmospheric Radar for Antarctica). Expeditionen är en del av det svenska Antarktisforskningsprogrammet SWEDARP 2011/12 och genomförs i samarbete med Norsk Polarinstitutt.
Atmosfärradarn MARA byggdes upp under säsongen 2006/07 vid den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis. Under årets expedition ska forskarna montera upp radarn vid den norska forskningsstationen Troll, som är bemannad året runt. Där kommer den att genomföra mätningar i tre år innan den flyttas vidare till den indiska stationen Maitri.
Läs mer om MARA

Vad det betyder för vårt förhållande till Arktis och vår syn på miljöförändringar I Nils Strindbergs foto från 1896 sträcker sig Adamsglaciären på Svalbard ända ner till havet. Sedan dess har isen dragit sig tillbaka. Forskaren Tyrone Martinsson på Högskolan för fotografi vid Göteborgs universitet skall undersöka detta i två projekt.
Läs mer i Polarisartikeln!rn

Ett av de tre forskningsprojekt från Göteborgs universitet som hotades av att isbrytaren Oden inte kommer att gå till Antarktis i vinter har nu säkrats. En forskare kommer att följa med det koreanska isgående forskningsfartyget Araon för att rädda mätdata från botten av Amundsenhavet.
– Vi har inlett ett samarbete med koreanska forskare och får åka med deras isbrytare i vinter och nästa vinter för att ta upp och tömma våra mätinstrument, säger Anna Wåhlin från institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Läs hela artikeln på Naturvetenskapliga fakultetens hemsida.

Sveriges högsta bergstopp, Kebnekaises sydtopp har krympt. Nu har den passerat 2 100 metersstrecket. Den exakta höjden är nu 2 099,7 meter. En historisk mätning. Så här låg har toppen inte varit på tusen år och snösmältningen har gått snabbare än prognosen. År 2004 mätte toppen 2.104. Den har alltså smält över fyra meter på tre år. “Det är rekordsnabbt”, säger Gunhild Rosqvist, professor i geografi till Aktuellt.
Läs hela artikeln på SVT Aktuellts hemsida.

Sveriges näst högsta bergstopp är Kebnekaises nordtopp med 2097 meter. Sydtoppens översta del är en glaciär. Det underliggande berget når bara till 2060 meter. Nordtoppen har ingen glaciär på toppen.

Forskare har tidigare varnat för att kungskrabbor skulle ta över och slå ut ekosystemen i Antarktis allt varmare vatten de närmaste hundra åren. En nytagen video visar emellertid att jättekrabban redan invaderat området. Läs hela texten och se filmen här: Miljöaktuellt (av Jon Röhne)

I år finns det större chanser att få se en fjällräv än på flera årtionden. Fjällräven är ett av Sveriges mest utrotningshotade djur. Fjällräven som endast finns i arktiska områden och som varit hotad i Sverige under lång tid, har i år ett uppsving. Orsaken är att det nu finns väldigt många fjällämlar som är fjällrävarnas föda. Sedan 70-talet har det inte fötts så många fjällrävsvalpar som i år. I hela fjällkedjan i Sverige och Norge har cirka 900 valpar fötts. Läs mer om fjällräven här i Polaris.
Se Rapportinslag från 28 augusti med bl a fjällrävsforskaren Tomas Meijer i fält.  SVT Play (ca 2 min).
Lyssna också på en radiointervju om fjällräven i SR P1 (24 augusti) med Anders Angerbjörn, professor i zoologi vid Stockholms universitet (ca 5 min).

Kampen om Arktis är en norsk dokumentärserie från 2010 om den globala bristen på olja och gas som gör Arktis till en av de viktigaste områdena på jorden. Samtidigt som behovet av olja och gas ökar på hela jorden, så håller tillgångarna på att ta slut. Det skapar stora och oväntade problem för många länder och jakten på olje-reserver kan leda till konflikter. Stora delar av dessa reserver ligger i Arktis och ny teknologi tillsammans med klimatförändringar gör det möjligt att utnyttja dessa reserver. Kampen har startat om gränser, miljö, mat och resursförvaltning. Hur kommer detta att påverka världen, och vilka konsekvenser får det för Arktis
I fyra program undersöks i Kampen om Arktis de många pyrande konflikter runt en allt varmare Nordpol. Allt fler varnar nu för den accelererande politiska, teknologiska och militära kapplöpningen. Del 1 finns på SVT Play t o m 31/8, del 2 t o m 7/9, del 3 t o m 13/9 och del 4 t o m 20/9.

Den 6 oktober arrangerar Polarforskningssekretariatet och Rovdjurscentrum Grönklitt en fortbildningsdag för lärare om miljö- och klimatförändringar: Vad händer i Arktis Hur påverkar det mig och mina elever

rn

Aldrig tidigare har klimatförändringarna varit så aktuella och diskuterats så mycket som idag. På fortbildningsdagen kommer två polarlärare att berätta om sina upplevelser och erfarenheter från Arktis och ge förslag på hur polarforskning kan användas i klassrummet. Rundvandring och besök i björnparken och utställningarna ingår också i programmet.

rnVälkomna!
Läs mer: www.polar.sern

rn

Arktis var isfritt för mellan 8 500 och 6 000 år sedan. Det kan nu en grupp forskare visa, med hjälp av studier av drivved och strandvallar vid jordens nordligaste kust på Grönland. Forskningen utfördes under IPY med stöd från bland annat Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet.
Läs mer på Lunds universitets webbplats: www.lu.se/o.o.i.sid=708&news_item=7022
 
 

Idag lanseras webbportalen Svensk polarhistoria 1860-1980. Den bygger på utställningen “Göteborg som nod för polarforskning förr och nu” som visades på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg 2008 tillsammans med annan polarrelaterad forskning under namnet “Iskalla uppdrag” och visades senare även i Umeå.

Här finns fascinerande forskarporträtt och expeditionsskildringar. Läs om hur polarområdena skildrats i konsten, skönlitteraturen, musiken och teatern. Här finns också en kronologi om allmän upptäcktshistoria i Arktis och Antarktis.

Portalen har producerats av Lisbeth Lewander, Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet i samarbete med Göteborgs Universitetsbibliotek.

Rovdjurscentrum i Orsa Grönklitt har startat ett samarbete med Polarforskningssekretariatet kring miljö och klimat.
I maj blir det en fortbildning för lärare och längre fram troligen andra utbildningar och skolsatsningar. Vad händer i Arktis  Hur påverkar det mig och mina elever De frågorna ska ett antal lärare diskutera på fortbildningsdagen på Rovdjurscentrum den 4 maj. Miljö- och klimatförändringarna är ett minst sagt högaktuellt ämne, även i polarforskningen. Läs hela artiklen här.

Forskning visar att man får bättre glid utan glidvalla. Leonid Kuzmin vid Mittuniversitetet står bakom de kontroversiella resultaten.
Läs intervjun med Leonid Kuzmin på webbplatsen Forskning.se

Istäcket på Antarktis byggs inte bara på uppifrån av snö – utan även underifrån.
 
På sina håll kan upp till hälften av istäckets tjocklek ha bildats underifrån, av vatten som frusit till i underjordiska sjöar, enligt en ny studie. Amerikanska forskare har upptäckt att vatten som är instängt djupt under den sydliga kontinentens istäcke regelbundet omväxlande tinar och fryser i botten. Fyndet, som redovisas i senaste numret av tidskriften Science, vänder upp och ner på den gängse uppfattningen om hur isen bildas i Antarktis. Läs hela artikeln: Göteborgs-Posten/TT
Mer utförlig artikel BBC-artikel

Upp till två tredjedelar av den djupfrysta tundran på jorden kommer troligen att smälta bort inom 200 år på grund av det allt varmare klimatet, varnar forskare i USA. Då frigörs enorma mängder växthusgaser som ytterligare spär på uppvärmningen.
Permafrosten täcker en femtedel av jordens landyta, större delen i nordöstra Sibirien, nordligaste Nordamerika och på Grönland. Den globala uppvärmningen har de senaste decennierna varit störst på nordliga breddgrader. Våren kommer flera veckor tidigare och hösten betydligt senare än för 25 år sedan.
Det innebär att den frusna tundran nu tinar och smälter allt snabbare. Flera forskare har slagit fast att utsläppen av både koldioxid och metan ökat kraftigt de senaste åren, vilket bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen.
Läs hela artikeln i DN

Med den pågående klimatförändringen förändras klimatet på den arktiska tundran snabbt, mycket snabbare än någon annanstans i världen. Idag påvisas märkbara förändringar såsom att permafrosten börjat tina upp samtidigt som vegetationen förändras. En förbuskning av tundran samt att trädgränsen avancerar uppåt i dessa miljöer har observerats runt om i Arktis.
I de svenska Abiskofjällen har man noterat en expansion av skogslandets växter upp på kalfjället, vilka tenderar att gradvis utkonkurrera de arktiska växterna. Plantor av fjällbjörk, yngre än 30 år, har etablerat sig på upp till 500 m höjd ovanför den nuvarande trädgränsen, och i fjällbjörkens fotspår följer även blåbär, lingon och kruståtel.
Renbete har dock visat sig kunna hålla tillbaka klimatrelaterade vegetationsförändringar såsom förbuskningen av kalfjället. Dagens vegetationsmodeller kan dock inte helt och hållet ta hänsyn till samspelet mellan växter och betesdjur. Därför kan de vegetationssimuleringar som ligger till grund för vår bild av de framtida vegetationsförändringarna var missvisande. Continue reading →

Grönlands glaciärer smälte rekordmycket under 2010. Smältsäsongen var nästan två månader längre än normalt. Dessutom föll ovanligt lite snö, vilket gör att solens strålar går hårdare åt isen, visar en ny forskarrapport.

rn

Läs artikel i Svenska Dagbladet 2010-01-23

rnLänk till forskarrapporten