Med den pågående klimatförändringen förändras klimatet på den arktiska tundran snabbt, mycket snabbare än någon annanstans i världen. Idag påvisas märkbara förändringar såsom att permafrosten börjat tina upp samtidigt som vegetationen förändras. En förbuskning av tundran samt att trädgränsen avancerar uppåt i dessa miljöer har observerats runt om i Arktis.
I de svenska Abiskofjällen har man noterat en expansion av skogslandets växter upp på kalfjället, vilka tenderar att gradvis utkonkurrera de arktiska växterna. Plantor av fjällbjörk, yngre än 30 år, har etablerat sig på upp till 500 m höjd ovanför den nuvarande trädgränsen, och i fjällbjörkens fotspår följer även blåbär, lingon och kruståtel.
Renbete har dock visat sig kunna hålla tillbaka klimatrelaterade vegetationsförändringar såsom förbuskningen av kalfjället. Dagens vegetationsmodeller kan dock inte helt och hållet ta hänsyn till samspelet mellan växter och betesdjur. Därför kan de vegetationssimuleringar som ligger till grund för vår bild av de framtida vegetationsförändringarna var missvisande.

Nytt forskningsprojekt:
Genom att kombinera fältstudier på ekosystemsnivå med modellering kommer vi att på ett unikt sätt förbättra kunskapen om de underliggande processerna för hur klimatförändringen kan påverka ekosystemen i de svenska fjällen.
Genom att återbesöka WWF:s renbetesförsök, som etablerades 1995 på fem områden utmed den svenska fjällkedjan, från Fulufjället i söder (61°30’N) till Tavvavuoma i norr (68°30’N), kommer vi att studera:rn

rn
• vegetationsförändringar med avseende på de sista 15 årens temperaturökning

rn

• påverkan av renbete på vegetationens sammansättning, artrikedom samt dess inbyggda kolförråd

rn

• påverkan av renbete på de markmikrobiella samhällsstrukturerna och dess processer samt påverkan på marken utbyte av växthusgaser

rn

• integrera ovannämnda studier för modellering av beteseffekter på nuvarande vegetation och ekosystemprocesser samt att återge förändringar under ett framtida förändrat klimat.

rn

rnGenom att använda en “bottom-up” metod där brukare och intresseorganisationer fått möjlighet att lämna synpunkter på forskningen samt att intressemöten planeras under projekttiden, borgar projektet för en stark implementering i rennäringen och hur man kan förbättra markanvändningen. Resultaten är angelägna för vår grundförståelse av de arktiska ekosystemens dynamik och känslighet för förändringar i klimatet, men dessutom viktiga för Sveriges och EU’s arbete inom Kyoto-protokollet samt efterföljande åtaganden.
Resultaten kommer i slutet av projektperioden att publiceras i vetenskapliga tidskrifter och kommer att inarbetas i FN:s klimatpanels (IPCC) femte utvärdering av klimatet samt implementeras i UNEPs konvention om biologisk mångfald.
Projektet finansieras av FORMASrnKontaktperson: Robert Björk robert.bjork@dpes.gu.sernInstitutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet www.dpes.gu.se