Dagen började med en titt på Norges nyaste forskningsfartyg G.O. Sars vid kajen nedanför Oslo stadshus.  Sedan till konferensen i Lilleström där några föredrag om polarhistoria väntade. Det första hölls av Bernard Stonehouse, en äldre engelsk forskare med många strängar på sin lyra: marinofficer, biolog och historiker. rnHan berättade om valfångarna, vilka under 1700- och 1800-talen var pionjärer i utforskandet och kartläggningen av Arktis. Därefter föreläste Lisbeth Lewander från Göteborgs universitet om Otto Nordenskiöld och hans Antarktisexpedition 1902-1904. Lisbeth har funnit att bilden av att svenska staten var negativ till expeditionen bör ändras. Detta framgår bl a av Nordenskiölds privata brev men också regeringsdokument. “Det blir en utmaning för morgondagens forskning när forskarna inte längre skriver brev till varandra, utan bara epost. Var finns den sparad om 100 år” frågade Lisbeth avslutningsvis. Kan inte Google lösa det också, funderade jag.

Läs mer om Otto Nordenskiölds expedition på Polariswebben (en “dubbel” resedokumentär, främst för barn).

Senare på dagen ägnade jag en hel del tid på att ta del av posterutställningen. Idag var det många bidrag på temat utbildning i skolan – både för grundskolan och högstadiet.
Internationella IPY-kommitten har gett ut en utmärkt bok, “Polar Science and Global Climate. An International Resurce for Education and Outreach“. Skaffa den – oavsett vad du arbetar med! ISBN 978-1-84959-593-3. Pearson Education Ltd 2010.
Sista delen av dagen såg jag flera dokumentärfilmer hur långvariga vistelser i polarområdena på forskningssationer påverkar forskarna psykiskt. De flesta var mycket positiva och talade om “The Polar Syndrom” – man blir för evigt förälskad eller rent av beroende av polarmiljön. Men visst finns det också avigsidor – familjeliv och andra sociala strukurer blir förstås lidande.